Friidrott är en sport som kan sägas inkludera många olika sporter, då de olika grenarna som räknas in under friidrottens ”tak” kan skilja sig åt stort – jämför bara sprintlopp med kulstötning, eller stavhopp med höjdhopp. Alla grenar kräver sin speciella teknik och sina speciella träningsmetoder, och atleterna som utövar de olika grenarna måste träna sin kropp på helt olika sätt och för helt olika saker. Det som gör friidrott unikt är att de olika grenarna, trots sina skillnader, samlas under ett och samma tak (eller på en och samma idrottsarena), och att många friidrottare tävlar i flera olika grenar.

På grund av sin diversitet är friidrottsarenor unika i sin utformning från alla andra typer av sporthallar. Till skillnad från fotbollsplaner eller ishallar, som kan användas för flera olika typer av sporter, kräver friidrott en helt egen arena, som uppfyller alla de krav sporten ställer. En friidrottsarena omges vanligtvis av en löparbana som är ovalformad och 400 meter lång. Innanför löparbanan finns vanligtvis en gräsplan (om det är en utomhusarena) där grenar som spjutkastning och diskuskastning håller till. Runt om banan finns också särskilda sandgropar och hoppanordningar för exempelvis längdhopp, höjdhopp, trestegshopp och stavhopp. I vissa fall används dock gräsplanen på friidrottsarenor även för fotbollsmatcher, vilket rättfärdigar kostnaden av att bygga dem i högre grad. En återkommande kostnad som inte går att komma ifrån är dock att gräsplanen kontinuerligt måste underhållas genom klippning, vattning och gödning. För att spara tid (och därmed pengar) på detta är det därför viktigt att det finns en bra gräsklippare till varje friidrottsarena. Om er friidrottsförening skulle behöva investera i en ny, mer effektiv gräsklippare ska du gå in på Byggmax.se. Där finns ett stort utbud av gräsklippare som passar tomten hemma likaväl som fotbollsplaner och friidrottsarenor.

Grenarna inom friidrott kan generellt delas in i fyra huvudkategorier: löpning, kastgrenar, hoppgrenar och häck- och hinderlöpning. Internationellt räknas även gång till friidrotten, men i Sverige är denna gren organiserad i ett eget förbund. Grenarna inom löpning specificeras ytterligare genom de distanser man springer. Dessa brukar delas in i kortdistanslöpning, medeldistanslöpning och långdistanslöpning (som är alla distanser på 5 km eller längre). Häcklöpning och hinderlöpning är två speciella former av löpning, som brukar räknas som en egen kategori på grund av att de skiljer sig så mycket från vanlig löpning. Även inom denna gren kan man dock tävla på olika distanser. Kastsporterna består närmare bestämt av kulstötning, diskuskastning, släggkastning och spjutkastning. Det enda dessa grenar har gemensamt är egentligen att man ska kasta eller stöta ett föremål så långt som möjligt – teknikmässigt är grenarna helt skilda från varandra. Slutligen finns det inom hoppgrenarna fyra olika grenar, och dessa är längdhopp, tresteg, höjdhopp och stavhopp. Man räknar med andra ord samman de hoppgrenar som hoppas på längden (längdhopp och tresteg) med de som hoppas på höjden (höjdhopp och stavhopp).

Som nämndes ovan finns också de friidrottare som tävlar inom flera av dessa grenar, och det kan ibland ske genom så kallad mångkamp. Detta innebär att idrottaren tävlar i sju eller tio grenar (sjukamp eller tiokamp) och får poäng för varje individuell gren. Man räknar sedan ihop totalen för att se vem som är vinnaren.